Historik

MUSIKEN LEVER

Det känns som ju äldre orkestern blir desto piggare blir den. Det är såklart så att repetitioner och konserter gör att vi hela tiden blir bättre. Dessutom kommer det till nya unga musikanter och drillare som gör att vi blir piggare och piggare.

HISTORIA

När vi inför ett av våra jubileum inledde arbetet med att dokumentera Uddevalla Stadsmusikkårs historia ställde vi oss naturligtvis frågan vad som fick Einar Dahl att ta initiativet till att bilda en musikkår. Var det ett försök till uppmuntran eller att avleda bekymren med svårigheter då kriget rasade runt våra gränser?

 

Einar Dahl var väl förberedd när han kallade till mötet på Frideborg den 22 januari 1943. Förslaget var då att bilda en Stadsmusikkår med kärnan av medlemmar från de mindre blåsorkestrarna i staden och samla allt till en större enhet. För att klara ut ansvarsförhållandena beslöts det att allt material, som inte var medlemmarnas privata egendom skulle tillhöra staden Uddevalla. Fortfarande är det i våra stadgar inskrivet att i händelse av en nedläggning av musikkåren skall allt material återlämnas till Uddevalla kommun.

Vi vill postumt tacka Einar Dahl samt alla andra kamrater, som idag inte finns bland oss för vad de gjort för att bygga upp och föra arvet vidare så att vi idag har en Stadsmusikkår, som är en viktig del av Uddevalla kommuns kulturliv.

 

Att Einar Dahl med sitt musikintresse inte skulle acceptera att staden saknade en musikkår var helt naturligt. Som född dalmas hade han i sin ungdom medverkat i revyer tillsammans med Ernst Rolf och de erfarenheterna har varit till glädje för många Uddevallabor.

 

 

Vad som kan vara av intresse är att Stadsmusikkåren grundades under den tid då krigets fasor var som hårdast runt våra gränser. Frågan som inte kan besvaras är om det var en strimma av hopp att vårt land inte skulle drabbas eller att innevånarna skulle få en tro på framtiden i den tid som var mörkast.

 

Men han var inte ensam för skaran av intresserade var stor i Frideborg den 22 januari 1943.

Föret var inte trögt i portgången trots att många trakterade instrument som inte var lämpliga eller saknade kunskaper i noter. Den grupp som återstod medverkade redan den 5 februari vid ett evenemang för Norge i Kongresshallen. Sedan blev det ytterligare sju framträdande vid sidan av repetitionerna till den 16 september då det blev tid att konstituera styrelsen.

Vid sin sida fick Einar Dahl: Erik Nehman, Gillis Arsenius, Herbert Carlsson, Axel Andersson och K.G. Ellström som dirigent.

 

Åren 1944-45 blev svåra fram till krigets slut med inkallelser och avflyttningar. Einar Dahl fick mindre tid genom politiska uppdrag men Erik Nehman med sin stabila läggning redde ut besvärligheterna med god hjälp av Agard Gustafsson och Hasse Andersson och Matts Lundell. De fyra kan betraktas både som pionjärer och patrioter.

 

Vid årsmötet på våren 1946 överlämnade Einar Dahl ordförandeklubban till Gustaf Nilsson som hade spelat dansmusik som trumpetare under många år och hade förtroendeuppdrag på förbundsnivå i såväl Musiker- som Beklädnadsarbetarförbundent. Hans erfarenheter och diplomati visade sig vara av betydelse då dirigentfrågan vid ett flertal tillfällen vara inflammerad. Vid den tidpunkten hade musikkårerna i hela landet problem med STIM som krävde ersättning för utförd musik. Dessutom ansåg dirigenten för I 17 musikkår att en amatörmusikkår i Uddevalla inte hade något berättigande.

Men det fanns redan vid bildandet 1943 en stomme som var rutinerade då de hade varit med i de nedlagda kårerna Stickan och Göta. I den fanns: Hans Andersson, Willard Engdahl, Axel Andersson, Erik Gillerstedt, Valdemar Johansson, Alban Jonsson, Bror Jonsson, Matts Lundell, bröderna Douglas och Rune Rydén, Evert Stridh och Artur Rönnqvist. Axel Andersson och Erik Gillerstedt var även dansmusiker och ingick i bl.a. Einar Dahls revyorkester. Valdemar Johansson tillhörde Frälsningsarméns orkester.

 

Dessutom kan nämnas ”old timern” Fritz Lundblad som värvade sig till I 17:s musikkår på Backamo men övergick till Flottans Musikkår i Karlskrona. Som född i Uddevalla återvände han till hembygden efter pensioneringen. Henry Berndtsson var även under några år värvad vid I 17: s musikkår.

 

I samband med krigsslutet och Uddevallavarvet växte fram i Kasenbukten ägde en stark inflyttning rum som påverkade hela kulturlivet i staden. Musikkåren fick nya medlemmar och intresset för musik vid olika evenemang ökade. Musiken på skolornas schema fick en mera framträdande plats på schemat. Grundaren Einar Dahls skötebarn var skolmusiken som han aldrig försummade, om tid fanns, att närvara när den visade upp sina färdigheter. Med musiklärare som Edvin Jacobsson och Oscar Rönnqvist var övergången till kåren naturlig vilket var som en injektion med friskt blod. När Herbert Carlson tackade för uppvaktandet på sin 60-års dag avslutade han med att vi blir alla äldre men Uddevalla Stadsmusikkår är alltid ung.

 

När Erik Nehman som varit vice ordförande från kårens grundande, vid årsmötet 1962, övertog ordförandeskapet efter Gustaf Nilsson ansåg han tiden mogen för en föryngring på de olika uppdragen. Där fanns ett gott underlag med Jan och Olle Christoffersson, Hans-Erik Gillerstedt, Yngve Johansson, Bo Larsson, Arne Linusson och Kenneth Samuelsson m fl. Han hade genom sin humor och ett drag av försynthet en förmåga att få de unga att överta olika uppdrag. 1964 överlämnar Oscar Rönnqvist taktpinnen till Erik Johansson som fortsätter i hans fotspår samtidigt som en modernisering av musikkårernas repertoar och en del annat förändras.

 

De första kvinnliga musikerna och drillflickorna gör sitt inträde. Musikkårerna i vänorten Skien och Uddevalla besöker varandra. Kårens 25-års jubileum 1968 firades med pompa och ståt samt medaljutdelning på hotell Carlia. Det hade varit det mest omfattande året sedan bildandet med 43 framträdande. När Nehman vid årsmötet 1971, efter 28 år lämnar styrelsen, han betraktas som en av de verkligt stora inom blåsmusiken i Uddevalla.

 

Lennart Karlsson efterträdde Nehman men redan året senare övertog Jan Christoffersson ordförandeskapet och tillsammans med dirigenten Erik Johansson inleddes en intensiv verksamhet. Repetitionslokalen flyttades från Margaretegärdeskolan till Flickskolan och kommunen uppvaktades om en musikestrad. Drillflickorna blev en särskild grupp inom kåren. Resan till Aalborg 1971 blev lyckad och gav erfarenheter för planeringen av Polenresan nästkommande år. Den är tillägnad ett särskilt kapitel då den blev uppmärksammad på flera olika sätt och genom förfrågningar från andra kårer. Under Stadsmusikkårens 60-åriga verksamhet har alla med förtroendeuppdrag visat stor entusiasm och tro på vad de skapade väl värt ett hedersomnämnande.

 

De senaste 15 åren är en annan historia - den kommer du snart kunna läsa om här, om du vill.

 

 

Länge leve Uddevalla Stadsmusikkår med Drillflickor, hurra!

 

 

Tel: 0703 10 74 00

Epost: info@uddevallastadsmusikkar.se

Uddevalla Stadsmusikkår

Kämpegatan 37, 451 32 Uddevalla